Krasch boom bang

Idag utövade jag konsten att kunna be om hjälp. Något jag sällan bemästrar till Es stora irritation. Men jag bad om hjälp. På jobbet. Jag har saker att göra upp till öronen tack vare systemkraschen i Tyskland och saker och ting ska ställas tillrätta. Så jag gör mitt bästa och jag gör ta me fan ett bra jobb, men jag är bara människa säger de som vet. Så jag delegerade ut lite jobb till folk som jag vet kan hjälpa mig. Jag plockade mig själv ur telefonin eftersom det har ringt mer än vanligt idag, levbev:arna fick assistera där. Sen hade jag 26 bokningar att lägga in till en VIP:are så Simon fick flytta hem tillfälligt och lägga in hälften av dem. Han är snabb och effektiv och vet vad han pysslar med och när han sa att han skulle hjälpa mig var jag så nära att börja tjuta av lättnad. Sen har faktureringen kommit i kläm tack vare allt annat så Jenny fick ta fakturorna och lägga in dem. Och genast blev min vardag lite lättare. Orosmolnen skingrades en hel del vill jag lova. Nu kan jag fokusera på systemkraschen och alla lösningar med den och april månads missade hämtningar som ska slängas i ansiktet på de som inte gör sitt jobb. Jag har en känsla av att en hel del människor i koncernen får kalla kårar när jag ringer, men jag vet i alla fall att de som kan göra förändringarna är glada för det jobb jag gör och det känns bra att jag har deras förtroende i ryggen.

Dock är detta ingenting mot vad idag är för dag. För det är STINAS FÖDELSEDAG!!!!!!!!!! GRATTIS GUMMAN!!!!!!!!! Kan knappt vänta tills du är här igen.