Leva eller vara vid liv

Jag slutar om 35 minuter. Har suttit ensam hela dagen idag med. Långtråkigt. Jag har ont i huvudet, tack vare min hjärnskakning, och jag mår fortfarande lite illa, men inte alls som igår. Jag har egentligen en hel lång lista på tider som jag behöver boka för saker som har med min hälsa att göra, men det blir ju aldrig av. Egentligen är det småsaker, inget som kräver omedelbar uppmärksamhet, men det stör mig i alla fall.

Jag har ingen motivation, jag har ingen ork och jag har ingen lust till någonting egentligen. Men jag antar att jag behöver power through som man säger. Vad är det för liv jag lever som bara går ut på att orka, att power through??? Det är inte att leva, det är att vara vid liv. Två helt skilda saker. Jag läste Aftonbladet tidigare idag och råkade fastna vid en rubrik om Victorias och Daniels förlovningsfirande. Rubriken sa att de hade sin fjärde förlovningsfest på en vecka. Och den där kronprinsessan vi har såg så pigg och glad ut och jag blev så avundsjuk. Inte på hennes ställning, inte på att hon har förlovat sig, inte på någonting som har med händelserna kring henne att göra. Jag blev så avundsjuk på hennes ork. Okej att Victoria kanske inte slår klackarna i taket och dansar på bordet med en vinflaska i handen på fyra fester i rad på en vecka, men tjejen har ju miljarder saker på sina axlar och ändå såg hon så glad och pigg ut. Hade det varit jag hade jag gått och gömt mig för länge sen, protesterat i panik mot alla saker som behöver göras och definitivt inte pallat att gå på fyra fester på en vecka. Det har gått så långt i min skalle att jag har så svårt att föreställa mig att folk faktiskt har lyxen att vara piggare än vad jag är. För mig har det blivit en normalitet att må som jag gör och en del av mig har glömt helt hur det är att faktiskt må bra. Jag skulle göra vad som helst för att orka, för att få leva och inte bara vara vid liv.